Hotelldöden

Jag reser en hel del i jobbet och spenderar således ganska mycket tid på tåg, i väntsalar och på hotell. Det innebär också att mina dagar sällan ser likadana ut och att jag får planera, trixa och pussla för att få till träning i min vardag. Det gillar jag! Det blir som en liten utmaning liksom, och det i sin tur gör att det faktiskt blir av.

Vad gäller allt det här resandet har jag satt upp några regler för mig själv som jag har lovat mig själv att hålla mig till. Bra grejer alltså, sådana som gör att jag fortsätter att må bra och håller mig frisk och sådana som gör att resandet blir spännande eller avslappnande, roligt eller bara inte-blasé.

En sak är att vara uppmärksam i väntsalar och på perronger. På dem ser man väldigt, väldigt ofta sanna känslor när människor återser varann. Leendet i människas ansikte när hen återser någon som just kliver av tåget, sättet de faller i varandras armar. Barn som vinkar av någon de älskar från ett tågfönster. Det är sådana sanna känslor.

När en reser mycket är det ofta en hel del väntan. Tiden då en väntar kan tillbringas i frustration över att tiden går och en väntar. Eller så kan en betrakta den där tiden som en oväntad bonus, en stund att göra ingenting särskilt, då det ändå inte går att påverka situationen. Bara sitta ned och titta på folk. Läsa en bok. Gå en kort promenad. Blunda och slappna av en stund. Ringa någon en tycker om. Tiden kommer att passera i vilket fall som helst, oavsett om en är arg och frustrerad eller om en gör något bra av den.

När jag bor på hotell är jag väldigt bestämd mot mig själv att jag alltid ska springa en liten sväng i samband med hotellvistelsen. Det finns så många bra saker med det: man blir frisk, får se omgivningarna i Gävle, Västerås, Landskrona, Katrineholm eller var man befinner sig. Oftast kommer jag sent till hotellet och springer innan frukost. Då smakar frukosten så mycket bättre, jag är inte sugen på att äta croissanterna och sylten eftersom jag redan börjat dagen så bra och de möten eller utbildningar jag ska hålla under dagen blir så bra när jag startat dagen med hög energi.

Igår eftermiddag blev jag varse att jag måste åka till Stockholm redan på kvällen. Jag hann hem i 45 minuter för att packa och stack sedan vidare mot Stockholm. Skulle inte vara framme förrän vid 22-tiden så jag bokade ett hotell, annars hade jag såklart bott hos Nilla. Mornington i Bromma har jag varit på flera gånger tidigare och det är verkligen ett sjuuukt bra hotell för friskusar som jag och annat löst folk. De har cyklar, rullskridskor, kajaker och andra coola grejer att låna, en klättervägg på fasaden och en grym health club på sjätte våning. Personalen är både yoga-instruktörer och kökschef, går klädda i sportkläder och ger en tummen upp när man iklädd löparputfit tassar ut tidigt på morgonen. Att det står en yogamatta på rummet, ligger "Outside Träning"-tidningar på nattduksbordet och ligger en box alldeles intill gör detta till det grymmaste hotellet jag besökt hittills i min konsultkarriär.

Fyra fiskbullar av fem möjliga på den internationellt erkända fiskbulleskalan. Betyget dras endast ned av det faktum att frukostbuffén skulle kunna innehålla fler paleo- och lowcarbfriendly ingredienser.

/Kerstin