Kostcoach

Jag bestämde ju för en tid sedan att jag skulle gå ned lite grann i vikt. För att bli bättre på gymnastik, springa lättare och trivas bättre med mig själv.

Det gick jättebra i någon vecka, tills ett djävulskt godissug och ett megapissigt humör infann sig. Jag satt still i båten och höll mig till det jag bestämt mig för, det kan ju bli lite jobbigt i en övergångsperiod och det gäller liksom att hålla ut. Efter tre veckor var det inte ett smack bättre, snarare sämre. Och allteftersom dagarna gick började jag noja lite över mat. Som en ätstörning light liksom. Inte alls bra. Maten gav mig lite ångest sådär, jag kände mig fet, vägde mig hela tiden och tyckte att jag varje dag misslyckades med vad jag föresatt mig, i matväg alltså.

Så då tänkte jag att jag måste släppa de här dumheterna. Ställde undan vågen och åt vad jag ville (med stor moderation i förhållande till vad många tycker är "vad jag vill"). Inget gluten eller skräp alltså. Så efter ytterligare ett tag kändes det bättre igen.

Dock hade jag ju fortfarande inte gått ned särskilt mycket i vikt och jag hade inget riktigt grepp om det här med maten. Jag ville ju ändå gå ned och gärna få klara direktiv så att jag inte behöver tänka - bara laga mat och äta den. Jag gjorde således det enda rätta och skaffade mig en kostcoach. Han förser mig med kostscheman varje vecka så att jag bara kan handla, laga och äta. Schemana är anpassade till mig och mina förutsättningar vilket funkar jättebra. Nu är jag på andra veckan och jag har inte känt mig såhär fri från negativa tankar kopplade till mat på länge. Jag bara äter och är glad. Visst är det bra!?

/Kerstin